Hej kloka du.

Bör jag äta mellis?
Jag har ett problem. Jag tappar ofta humöret. Det är som att mitt tålamod räcker till ett halvt barn. Vi är ju två föräldrar, så det är något logiskt i det hela på sätt och vis. Men nu är det ju så att jag måste försöka fixa med mitt knappa förråd av tålamod så att det ändå räcker till 1,0 barn fram till sista maj, när N träder in och tar över föräldraledigheten.

Jag behöver verkligen knep för att hindra ilskeutbrott. Alltså, när man redan är arg. När man känner hur irritationen bubblar i magen. Vad göra då. Skall jag ringa någon telefonlinje med jourhavande medmänniskor som kan tala ner mig?

Jag har följande små teståtgärder som jag smakar på.

1. Räkna till tjugo. (Att räkna till tio räckte inte riktigt hela vägen.)

2. Äta ordentlig lunch. (Jag tycker inte att det går så bra när jag har Lillo? Äter oftast bara mackor. Vi saknar microvågsugn. Jag lagar ej mat. Kan åtgärdas genom att jag börjar laga enkla rätter, alt. äter kalla matlådor.)

3. ABRYTA. Bara avbryta tankarna, tänka på något helt annat än det som irriterar. (Ännu i experimentstadiet.) Vanligtvis brukar jag börja inom mig med "nu får du accepteeeera att hon hellre flamsar än äter" eller motsvarande. Men jag börjar misstänka att det är omöjligt för mig att sluta irritera mig på flamset, eller vad det nu är, om jag fortsätter att fokusera på det.

Snälla du. Har du några tips? Vad funkar för dig?
Jag vet inte hur man gör för att inte bli irriterad alls. Det som händer är att jag redan har blivit irriterad. Det kan vi utgå ifrån. Jag är antagligen irriterad nu.

Kommentarer

Floatpooper sa…
Cyniskt nog tror jag inte det finns något knep mot problemet, det går över av sig själv när barnet når vuxen ålder. Förälderskapet är part himmel, part helvete, som tur är brukar det vara mest himmel. Härda ut, och för guds skull, köp en micro. ;)
Malin sa…
Ha ha ha ha. Okej.
:)
Frida sa…
Bita ihop är väl tyvärr den mest beprövade metoden som funkar ibland och ibland inte (som ikväll när Grim vägrade somna och rev ner en affisch från väggen...) Att gå ifrån en stund brukar oftast funka men då är det ju förutsatt att man har nån man kan lämna över ungen till... Lycka till!

Och jo, håller med ovannämnda: Köp en micro!
Chaffismorsa sa…
Jag var precis som du. Nu har det gått över. Mina barn är 16, 14 och 10. Upplyftande va?
Skämt och sido, jag var arg jämt ett tag när de var små. Nu är jag möjligen arg en gång om året. Max.
Så det går över :)
Malin sa…
Frida: jag ska testa bita ihop! Tack för inputten!
Chaffismorsa: det känns som att det vore okej att vara arg en gång i veckan. Men varje dag? Det är ju inte som att Lillo gör nåt fel liksom. Men det känns iaf tryggt att det blir bra om tio år! :)