Min facebook är hemsk just nu. Sen några veckor tillbaka är det en massa folk som skriver främlingsfientliga saker. Och olika delar av frågan flyter in i varandra, från rena uppmaningar att "utvisa alla" till grumliga frågor om bilder i barnböcker och namn på bakverk. Men saken är klar att ras och etnicitet är i ropet.
Jag vill säga något om den där debatten om Tintin som rasade genom medierna förra veckan. För den som har missat det: ett bibliotek i Stockholm ville flytta Tintinböckerna från barnavdelningen till vuxenavdelningen eftersom innehållet är rasistiskt, men efter massiva protester från allmänheten sattes böckerna tillbaka.
Många som engagerade sig för Tintin har väldigt svårt att se två saker samtidigt i den här frågan. Ja, många i det här landet har älskat Tintinserierna sedan de var små och därför finns ett nostalgiskt, emotionellt band till böckerna. Samtidigt är det väl få som tycker att den 85 år gamla Tintin i Kongo förmedlar nåt annat än en rasistisk och föråldrad bild av afrikaner. På facebook hamnade jag i en mikrodebatt efter att en av mina bekanta satte sig emot beslutet att flytta böckerna. Efter att biblioteket backat delade den bekanta med sig av en bild på facebook där Tintin springer omkring med ett gevär och säger "Nu jävlar ska vi ta tillbaka Sverige". När jag bad honom förklara sig sa han att han inte ville ha nåt att göra med något rasistiskt. Men han hade läst massor av Tintin-böcker när han var liten och haft Tintingrejer och affischer. Men han mår ändå bra.
Han mår ändå bra. Den här vita, svenska killen utan en droppe utomnordiskt blod i ådrorna mådde inte dåligt när han läste om hur en vit, europeisk pojke blev omkringburen som en kung av parodiskt tecknade afrikaner. Vad jag undrar är vem det är som ska ha tolkningsföreträde. Ska det vara svenska vita killen, eller kan vi tänka oss någon annan? Kan det vara ett barn med afrikanskt ursprung? Hur känns det för ett barn med brun hud att plocka åt sig de här böckerna ur barnhyllan och läsa dem?
Det är ju det vi måste tänka på, men det verkar oerhört svårt. Svenska dagbladet skrev så klokt om det här att Sverige tror att det är ett land befriat från rasistiska hierarkier. Folk tror att de kan använda gamla rasistiska stereotyper som black face och gamla omoderna ord helt frikopplade från deras rasistiska historia. Det finns en uppfattning i kultureliten att om intentionen med en bild inte är rasistisk, som i fallet med Stina Wirséns barnfilm Liten skär och alla små brokiga, så kommer ingen att uppfatta det som en rasistisk bild. Då är det den som blir illa berörd som har fel. Sverige har en blind fläck när det kommer till rasfrågor och det är därför folk i kränkt ilska vrålar om att bevara negerbollen och annat.
Alltså, om afrosvenskar inte vill se sina barn invigas i den rasistiska traditionen som till exempel Tintin förmedlar, är det inte de som ska få avgöra det då?
Jag vill säga något om den där debatten om Tintin som rasade genom medierna förra veckan. För den som har missat det: ett bibliotek i Stockholm ville flytta Tintinböckerna från barnavdelningen till vuxenavdelningen eftersom innehållet är rasistiskt, men efter massiva protester från allmänheten sattes böckerna tillbaka. Många som engagerade sig för Tintin har väldigt svårt att se två saker samtidigt i den här frågan. Ja, många i det här landet har älskat Tintinserierna sedan de var små och därför finns ett nostalgiskt, emotionellt band till böckerna. Samtidigt är det väl få som tycker att den 85 år gamla Tintin i Kongo förmedlar nåt annat än en rasistisk och föråldrad bild av afrikaner. På facebook hamnade jag i en mikrodebatt efter att en av mina bekanta satte sig emot beslutet att flytta böckerna. Efter att biblioteket backat delade den bekanta med sig av en bild på facebook där Tintin springer omkring med ett gevär och säger "Nu jävlar ska vi ta tillbaka Sverige". När jag bad honom förklara sig sa han att han inte ville ha nåt att göra med något rasistiskt. Men han hade läst massor av Tintin-böcker när han var liten och haft Tintingrejer och affischer. Men han mår ändå bra.
Han mår ändå bra. Den här vita, svenska killen utan en droppe utomnordiskt blod i ådrorna mådde inte dåligt när han läste om hur en vit, europeisk pojke blev omkringburen som en kung av parodiskt tecknade afrikaner. Vad jag undrar är vem det är som ska ha tolkningsföreträde. Ska det vara svenska vita killen, eller kan vi tänka oss någon annan? Kan det vara ett barn med afrikanskt ursprung? Hur känns det för ett barn med brun hud att plocka åt sig de här böckerna ur barnhyllan och läsa dem?
Det är ju det vi måste tänka på, men det verkar oerhört svårt. Svenska dagbladet skrev så klokt om det här att Sverige tror att det är ett land befriat från rasistiska hierarkier. Folk tror att de kan använda gamla rasistiska stereotyper som black face och gamla omoderna ord helt frikopplade från deras rasistiska historia. Det finns en uppfattning i kultureliten att om intentionen med en bild inte är rasistisk, som i fallet med Stina Wirséns barnfilm Liten skär och alla små brokiga, så kommer ingen att uppfatta det som en rasistisk bild. Då är det den som blir illa berörd som har fel. Sverige har en blind fläck när det kommer till rasfrågor och det är därför folk i kränkt ilska vrålar om att bevara negerbollen och annat.
Alltså, om afrosvenskar inte vill se sina barn invigas i den rasistiska traditionen som till exempel Tintin förmedlar, är det inte de som ska få avgöra det då?
Kommentarer
Det gällde alla de andra Tintin-album inklusive de som aktivt propagerade mot rasism och främlingsfientlighet som Tintin i Tibet.
Men fakta är att Behram Miri rensade ut ett helt livsverk - på pgrund av ett album som inte ens finns på biblioteket och inte ens kunde rensas ut. Han litade alltså inte på att personalen (utbildade bibliotekarier) på TioTretton (som inte tagit in Tintin i Kongo till att börja med) skulle kunna göra sitt jobb.
Det finns heller inga flygande mattorme tc. i Tintin vad jag vet. Du har gjort serier i många år. Någonstans finns säkert en enstaka stripp som itne blev så lyckad. Kanske till och med någon du i dag skäms för. Hur kul vore det att på grund av denna få hela plåstra och allt annat du kan tänkas ha gjort bortplockad av någon som inte ens sett dina verk?
Åke Forsmark har gjort en faktarik sammanställning som jag inte hittar några faktafel i:
http://forsmark-stralandetider.blogspot.se/2012/10/den-svenska-kulturtyckarelitens.html
Hergé blev sedermera oerhört noga med fakta.
Men det är ju lite lustigt i sammanhanget att anmärka på Hergés faktakoll för åttio år sedan just i det sammanhang där ett av landets främsta kulturprogram, kulturvetare, litteraturvetare och journalister notoriskt sprider felaktigheter omkring sig trots att alla fakta bara finns några musklick bort.
Cilla: I principfrågan så tycker jag som du, att all slags litteratur ska inte finnas tillgänglig för barn hela tiden. En del har pratat om censur. Men är det inte att göra sig dummare än man är? Tycker man verkligen att alla typer av böcker med alla slags budskap och innehåll ska ligga framme i barnhyllan i så fall? Det görs ju alltid en bedömning. Håller med dig om att det är bättre att prata om föråldrad litteratur i skolan.
Åke: Ha ha. Ja. Det var ju roligt att själva den utskällda skapelsen inte fanns med i bibliotekets samling. Däremot tycker inte det går att försvara Hergé för just det albumet så det har jag svårt att förstå varför folk gör.
Exempel på myter "det var ju bara en flytt mellan två avdelningar", "Man tog bort Tintin i Kongo", "Nu är Tintin i Kongo tillbaks", "Allt det här handlar bara om rasistiska påhopp på Behram Miri", "Hergé gjorde serierna som beställningsverk åt belgiska staten/Nazisterna/för att glorifiera förtrycket/för att framhäva det belgiska styret i Kongo/för det Belgiska Kungahuset/Katolska kyrkan"...
Det finns fler, men de här är några av de vanligaste som dyker upp.
I Biblioteket TioTretton så har de skickliga barnbiliotekarierna redan gjort ett urval av böcker och serier enlgit deras uppdrag och yrke som bibliotekarier. Det gör att t.ex. Maus och Tintin i Kongo inte finns på deras hyllor och aldrig har funnits. Inte heller Strindberg är väl direkt något för TioTretton... Böcker med sexism, rasism, eller som kräver för stor historisk kontext finns inte på deras hyllor för att det inte är det bibliotekets uppdrag.
Behram Miri gick däremot in och censurerade Tintin rakt av och beordrade en utrensning av de av Hergés verk som var kvar ur biblioteket av politiska skäl.. och sedan gick han ut i tidningarna, skröt om det han gjort, och uttryckte att han ville att man rensade ut mer författare som inte passade och att även rensa ut från vuxenbiblioteken, och i TV beklagade han sig över att han itne hade något att säga till om på de andra biblioteken.
Någon "flytt" av böcker var det aldrig frågan om. En bokflytt mellan bibliotek kräver att någon på det mottagande biblioteket tar emot böcker - inte att de dumpas på bibliotekstrappen med ett avmätt "de här kan ni göra vad ni vill med."
Normal gallring av böcker på bibliotek förekommer hela tiden. Det var det inte frågan om här. Då är det frågan om censur. Det är inget som jag bara säger, heller. Även Behram Miri har erkänt ett det var dumt och kulturhuset tog tillbaks beslutet och förklarade att det var felaktigt taget och utfört.
Sedan finns det en annan debatt om alla idioter som hotar och hatar av rasistiska skäl. De är så klart ännu värre. Både Behram Mirir och alla institutioner på Kulturhuset har mottagit hot och trakasserier av rasistisk typ, och på flashback ligger som vanlgit mordhoten kvar.
För att Behram Miri gjorts till martyr av rassar gör dock inte hans första beslut rätt och riktigt, och hans censurförsök måste motas i grind. Sådant måste utmanas och ifrågasättas hela tiden - oavsett hudfärg, religion, kulturell eller politisk bakgrund!
För att Behram Miri gjorde bort sig gör dock inte att han förtjänar rasistiska påhopp och mordhot! Rasismen i alla dess former måste motas i grind. Sådant måste utmanas och ifrågasättas hela tiden - oavsett hudfärg, religion, kulturell eller politisk bakgrund!
Hur tråkigt och svenskt det än är så är det bättre att göra lite och någorlunda rätt än att göra snabbt, mycket och fel.
Och som sagt var så handlade det inte om en "flytt".
Då menar jag en debatt om rasism och främlingsfientlighet i allmänhet OCH om skildringar av olika etniska grupper i konsten, både gammal och samtida konst. Inte för att hålla på skuldbelägga folk som läser eller skapar, utan för att vidga perspektiven och få in fler röster.
En dum grej: att folk tror att i och med att de väljer nån sida så följer det med nåt himla paket med tillbehör. Om man bestämmer sig för att man gillar Hergé så innebär det att man helt måste ställa sig bakom hans skildringar och hantverk, man måste försvara honom i ALLT, ha Tintin på en t-shirt, skriva arga bloggkommentarer, Hergé var snäll osv osv. Och om man däremot säger att det där är nog inte helt okej, då innebär det att man aldrig mer ska läsa en Tintin-bok, måste protestera, ringa radion, Hergé var dum osv osv.
Äh.
Debatten handlar om kärnfrågan cirka en kvart innan svenssons skriker om bokbål och rasisthoten rasar in i godtycklig inkorg.