Jag trivs ju

så bra hemma. Det är bara så. När jag jobbade hemma trivdes jag utmärkt. Det är lugnt och man är omgiven av saker man tycker om. Hjärnans kapacitet är inte intecknad varenda stund. Man får tid att fundera och uppleva tystnad.

Om man ska hålla på och värdera så är det kanske mera hållbart att trivas bäst hemma än att trivas bäst borta, på resa eller så. Resa tycker jag inte om så mycket. I så fall ska det vara bekvämt och i sällskap av familjen.

En gång hörde jag på radion en undersökning som visade att hur man bor inte var viktigt för lyckan. "Du är lika lycklig i en koja som i ett slott." Jag har upplevt det precis tvärt om. Om det är något som är värt att lägga pengar på så är det boendet. Jag har bott i lägenheter där man inte trivts, det har varit sjaskigt och insyn och silverfiskar. Att inte uppleva det som mysigt att komma hem, så vill man ju inte ha det.

Jag undrar vad vi kommer att ha för utsikt från våra nya fönster?

Kommentarer

Chaffismorsa sa…
Du kanske får lika vacker utsikt som jag har. En ishall, en vårdcentral, ett sjukhem, fotbollsplaner, en vändplan och en sporthall. Vackert!
Malin sa…
en vackra vyn över ett aktivt liv!