Ingens ansvar.

Jag hade hållit igång min mjölkproduktion så gott jag kunde efter flytten till Sunderbyn. Äntligen var C stor nog för att testa att amma. Det visade sig vara svårt. Vid något av de första tillfällena var jag tillsammans med en sköterska som försökte ge några tips på teknik. Kunde jag kanske hålla C lite annorlunda? Tipsen funkade inte.
"Nähä" sa sköterskan och gick ut.
Jag övergick till att mata C via sonden, som vanligt. Efter någon halvtimme kom sköterskan in igen.
"Fick du henne att amma något eller?"

Jag blev ställd. Jag hade tolkat hennes beteende tidigare som att det inte gick den här gången, att övningen var slut.

Det blev dags att öva med nappflaska istället, eftersom små barn har lättare att lära sig det. Sköterskorna kom in, lämnade en nappflaska med min urpumpade mjölk i vattenbad och gick ut igen. Jag och C övade och övade. Vi kom ingen vart. När det var dags för utskrivning fick jag veta att vi hade använt fel metod. Man ska inte försöka locka eller pressa ett barn att ta flaskan. Man ska avbryta så fort barnet inte vill.
 "Sånt där tror ju vi att ni har fått veta."

Varje sköterska som kom in i vår sal verkade övertygad om att någon annan sköterska hade tagit hand om det viktiga som skulle göras. Varför?

Kommentarer