Vilken natt det var.

Jag ligger efter med serierna och satt uppe till halv två för att bli klar med två sidor, som ska skickas idag. Hann inte helt. La mig bland sovande familj och tänkte på att jag ska ge ut en bok. På småtimmarna skallade C mig så att jag spräckte läppen. Senare fes en anonym familjemedlem så högt att jag vaknade. Enligt vad jag fick veta på lunchen idag var det ändå efter att en väckarklocka hade ringt, vilket jag inte hade vaknat av. Klockan sex på morgonen, det är världens värsta tid. Då går det inte att stiga upp, inte ens vakna av ett larm, då sover jag som djupast. Endast fisar kan väcka mig. När C sondmatades dygnet runt ringde larmet klockan tre och klockan sex på morgonen. Klockan sex var värst, en omöjlig tid på dygnet. Både för mig och C. Men om hon sov var det meningen att jag skulle sondmata henne i sömnen, så hon växte ordentligt. Kan du förstå att det hände så ofta att jag försov mig till dessa matningar att vi till slut fick ge upp?

Idag på dan fick vi tråkigt och åkte till stan. Vi åt pannkakor med N på Hildurs kök. Jag gillar Samhället. Det har gjort så att även vi som skjuter på vagn, har rullator eller rullstol enkelt kan gå ut och åka till stan, mitt i vintern, utan bil.
Har aldrig legat efter med serierna förut, men jag är i alla fall nöjd med de jag teckat nu. Jag ska försöka göra klart och skicka ut i världen genom att använda min telefon som modem idag.

Kommentarer