Jag har kommit på vad sexism är.


Dagis. På dagis finns ingen jämställdhet, ska jag be att få tala om. På dagis är en ingen förälder, där är man MAMMA och PAPPA och det är olika. Jag, mamma, är den som ska ha varit hemma ett år med barnet och som blir tipsad om att jobba deltid för att få livskvalitet. Jag ska vara den som hämtar, eller både hämtar och lämnar.

Det är lustigt, när C började på dagis var det flera som frågade om jag både hämtade och lämnade. Fastän de redan hade frågat om jag jobbade hundra procent. Vad för slags liv skulle jag och N leva där den lösningen vore den bästa? Då skulle jag lämna C klockan åtta och hämta henne klockan arton. Det var i alla fall ett mera rimligt scenario för vissa än att N hämtade C när han slutat på jobbet. Jag fattar ingenting.

N har aldrig förväntats dela ansvaret för sitt barn, från offentligt håll alltså. Att vara föräldraledig, vårda barnet vid sjukdom eller gå ner i arbetstid för att få livskvalitet under småbarnsåren, påtryckningar om sånt har han inte fått. Han är inte den som dagispersonalen skulle ringa till i första hand om C blev sjuk. Det är både positivt och negativt. Fastän han har barn behöver han inte förklara sig eller känna dåligt samvete för att han jobbar. Enligt vår gamla sexistiska kultur har han har valmöjligheter, han kan göra som han vill. Det lämnas upp till honom att avgöra hur mycket eller lite han vill satsa på föräldraskapet. Men samtidigt blir han dumförklarad och utestängd ur sammanhang där barnet finns.

De här dumheterna får förstås negativa konsekvenser för mig. Jag blir irriterad. Vid dagisstarten upptäckte jag ju det där kluriga att någonstans förväntas någon i familjen att köra karriären på sparlåga för att få pusslet att gå ihop. Och alla bevisen pekade mot att det var jag. Det kallas för sexism. Det här med att vi inte kommer undan det, det är tråkigt. Jag och N kan dela lika så mycket vi vill hemma, men vi kommer inte att kunna hindra att C infogas i samhällets sexistiska värderingar. Och vi kan inte välja bort att drabbas av dem själva.

Kommentarer