En fikablogg.

DAGIS har varit en uppslukande tanke under den senaste veckan. Sedan C började om efter sommarlovet i torsdags har läget på förskolan styrt mitt humör. Det blir så. De första dagarna vill jag helst inte skriva om. Men igår vände det. 

Jag hade lämnat C på morgonen och börjat min arbetsdag med den tunga känslan att mitt barn inte hade det bra. Men när jag knallade tillbaka genom förskolegrindarna efter ett par timmar fick jag se min unge klättra i en lekställning, skratta och skoja med en av pedagogerna. Hon märkte inte mig, så jag kunde observera henne utan att påverka. Där vände storm till solsken. Jag lämnade förskolan med C i vagnen, vinglig av tårögd lycka och efter att ha öst beröm över personalen. Idag, när jag lämnade henne, hade min känsla av trygghet återkommit och jag visste att C skulle ha det bra. Det är en himla skillnad att jobba då.

Kommentarer