Morgonstress?

Jag har lunch. N är hemma och vabbar. (Förskolan ringde igår och sa att C inte orkade med. Ingen feber, dock. Nå, notera nu detta, jag vet ju hur intressant det är.) Jag tänkte börja tidigt idag för att hinna jobba in lite tid.

Min morgon är så här:
Jag har lagt ut kläder kvällen innan, så det är bara att hoppa i dem.
Jag sminkar mig inte.
Jag äter inte frukost.
När jag duschar står jag aldrig i duschen utan syfte eller mål. Det är business som gäller. Hårtvätt, intvålning, inget annat.

Hur kommer det sig då att jag missar en buss som går tio i sju när jag har stigit upp fem över sex? Det är 45 minuter. Om jag ska göra i ordning barnet är det ju en sak. Men när jag är själv? Det är, vad. Jag fattar inte. Vad mer kan jag dra in på?

För mig är de där vardagsmorgnarna som andra berättar om, där de njuter av frukost med levande ljus en, en... Nä. Hur... Vad? Suck.

Kommentarer

Hanna sa…
Du måste börja tvätta håret kvällen innan. Det är VÄRSTA tidstjuven. Hehe. Men sant.
Malin sa…
Aah. Ja. Tvättar ju faktiskt två gånger. Det är ju extra länge. :)