Spritt om barnet.

Igår när jag slutade gick jag till stans mesta kinarestaurang och mötte man och barn. Vi åt middag där. C var på topp. Hon och N hade varit på stan tidigare och köpt nya galonvantar och en keps åt henne. Hon var mycket förtjust i den senare.
"Titta mamma, en kep! Vad cool jag är!"
C har alltid gillat att äta ute av någon anledning. Hon åt korv med pommes och kinamatrester och skrattade och skojade. När vi betalade fick hon en klubba av personalen och då höll hon på att smälla av.

Genus

Tidigare hade C liksom svårt att se skillnad på män och kvinnor, kunde titta på en modellbild i en tidning och säga att det var en gubbe till exempel. Men sånt verkar hon ha gjort sig en uppfattning om nu. I boken Leni är ett sockerhjärta förekommer till exempel ett heterogent tantgäng där en av tanterna har kort hår och skjorta, den uppfattar C som "en pappa".
Hon påstår sig vilja ha långt hår. (Vi hade funderat på att klippa henne kort. Herregud, hon är redan så söt att hon kommer att få höra det till leda, så en kort frisyr kan ju närmast ha en skyddande funktion, utöver att det är praktiskt.)
Det här med snopp och snippa är jätteroligt att prata med henne om nu. Hon har så svårt att ta till sig att vissa inte har någon. Snippa, alltså. Vi har gått från att jooo, pappa har visst en nippa, ha ha! Till:
"Pappa har en nopp. På nippan."