Hållbarhetens gräns.

Såg halva den dokumentären i lördags kväll. På 70-talet skrev en grupp forskare en bok som hette The limits to growth. De hade räknat ut vad vårt joxande med exponentiell ekonomisk tillväxt i en värld med begränsade naturresurser skulle leda till. Det skulle leda till att resurserna tar slut, att det ekonomiska systemet tömmer världen på naturtillgångar och att mänsklighetens tillvaro blir ohållbar. De räknade också ut att då, på 70-talet, fanns det bra möjligheter att ställa om samhället till ett hållbart sådant. Det var inte svårt. Det skulle ha funkat fint, om någon hade velat göra det.

Boken blev en succé i hela världen, men den blev fruktansvärt motarbetad av nationalekonomer och politiker, bland annat Ronald Reagan. De flesta av forskarna gav upp med sina försök att sprida information i frågan, flyttade ut en ekokoja i skogen etc. En av dem sa att han hade tänkt
"Vi måste vänta tio eller tjugo år innan folk är redo att lyssna på det här."

Ja, nu har det gått fyrtio år och debatten om omställning har äntligen kommit igång. Men nu är det för sent att göra en enkel omställning, som skulle ha varit möjlig tidigare. Då stängde jag av programmet för att jag upplevde att om jag skulle engagera mina känslor i saken så skulle jag väl bli vansinnig, och vem vill bli det. Gick och la mig istället.

Kommentarer