På senaste.

Vi har en släng av höstblåsor i huset. Min mobiltelefon har slutat fungera, jag har varit isolerad från omvärlden. En lite häftig känsla, äventyrlig, som att vara i rymden. (Jag kunde inte nås på något sätt, inte telefonsamtal, inte sms, inte facebook, inte e-post.) Nu har jag fått en lånetelefon från jobbet.
Nyheterna har varit så deprimerande de senaste dagarna att jag måste läsa Lena Dunham, se på My little pony och lyssna på en spellista som heter Hipster funk för att bli glad igen.

Nu är det fredag kväll. Lilla Höstblåsan, som vi kallar henne för tillfället, ligger och somnar med N. Jag ska bara göra följande: sätta mig i fåtöljen med Lena. Öppna en Husfruns hysteriska.

Jo en grej. Tidigare när jag skrev att den som fäller politikerföraktfulla kommentarer inte ser sig som en del av samhället, så menade jag: de ser sig inte som en del av samhällsbygget. Ja, det är mera rätt. Och väldigt synd.

Kommentarer