Läget.

Jag la mig med C igår, somnade och sov en bra sömn. Insomning skedde troligen cirka 20.30, för oss båda. När mitt larm ringde klockan sex var jag ändå trött. Jag sa till N att jag fått sjukdomen "sömnabulism". (Antar med hjälp av logik att det är en erkänd sjukdom som går ut på överdriven trötthet.) Jag låg kvar i sängen till närmare sju, sedan åkte jag snålskjuts på man och barn in till jobbet via en lämning på förskolan.

Och vi står fortfarande på benen. Ingen har kastat upp maginnehållet hittills, alltså. Hinken står kvar.

Kommentarer