Lördag.

Magsjukan kom till slut. Det är C som har haft den. De 48 timmarna har gått. Jag och N är än så länge friska.

Idag åkte vi bort med sex kartonger barnkläder och tre kassar vuxenkläder till Rädda barnens second hand. Sen for N och röjde på Miljöpartiets kansli (han har blivit ordförande i Luleå med all glamour det innebär), men först släppte han av mig och C vid biblioteket. Vilken kul stund vi hade. Den där ungen, alltså!

Efter någon timme kom N och vi gick och lördagsfikade på Kulturkaféet. C började skjuta omkring en fåtölj och vi sa åt henne att hon inte fick. Det ledde till en lång harang från den lilla.
"Jag är ett barn! Barn är sura! Jag är en surunge från Hertsön!" 
Hon var så rolig att jag svällde av stolthet. 

Det har visat sig att C gillar rockmusik, eftersom hon spontant börjar dansa när vi spelar Tenatious D:s Beelzeboss och Supersura Sunk-Saras arglåt. Efter middagen slog N på Europe med The final countdown och C gick igång. Otroliga känslor fyllde mig. Jag lämnade disken och gick och dansade med henne till den och Footloose och Thriller och kände mer än lycka, ordet för känslan är eufori.

Kommentarer