På sängaffär.

ALLTSÅ, en gång i våras fick jag och N för oss att vi skulle kolla på en ny säng, när vi var på ett sängvaruhus. Det var så att N länge burit på kraftiga hatkänslor för den himmelsäng från Ikea som vi hade då, både på grund av att han fick ryggont och att sägen var på väg att glida isär och knakade och höll på. Vi var på Storheden och det var ju bara som nån impuls va, men följande hände när vi gick in och kollade på sängarna.
En försäljare kom fram till oss, ville prata med oss om sängarna, ville att vi skulle sätta oss på sängarna, bad oss att. LÄGGA OSS. På sängen. Och känna efter. Medan hon stod vid huvudändan och kollade på.
Detta upplägg gick inte hem hos mig.
Jag säger nej till detta upplägg.
Jag kan berätta att jag kunde överhuvudtaget inte känna någonting när jag låg i sängen, medan en främmande människa stod och betraktade mig, förutom obehag.
Det var allt, att jag låg ner, att det var en säng, att hon ville ha feedback, att hon ville att jag skulle känna hur madrassen kändes och det enda sätt jag kunde tänka ut att testa det var olika slags kroppsliga hopp och gungningar som jag inte kunde tänka mig att utföra.
Sen efter ett tag skulle hon gå och kolla nåt pris och kom inte tillbaka på jättelänge, så då smet vi därifrån.

Sedan dess har N mördat himmelsängstommen och skruvat ihop våra madrasser med Hulkens styrka till en oisärglidande enhet.

Kommentarer

Apan sa…
Haha, åh nej!! Hade nog oxå kutat om någon stod och glodde.