Tv-serier, ett antal reflektioner.

Har ingen bra tv-serie att följa nu och tycker det är tråkigt. Sedan i somras har vi väl sett på Skål, alltså gamla 80-talsserien. Roligt att observera att nästan inget har hänt gällande social utveckling på 35 år, men känns också lite inaktuellt.

I veckan har jag sett på nyinspelningen av Rosemarys baby, en miniserie på HBO Nordic. Först gillade jag den, men asså herregud vad handlingen blev löjlig... Och jag fick känslan av att hon som spelade den moderna Rosemary kanaliserade Mia Farrow. Har inte sett originalet, men känner starkt att den osjälvständiga, yra karaktären var Farrows verk.

Jag tror jag talar för hushållet i övrigt när jag säger, vi vill inte se våldsamma kriminalserier just nu. Alltså, sånt som handlar om knarksmugglande män som dödar varann, alltså Narcos. Inte heller The fall för att den är för hemsk. Inte heller bipolärt svängande True detective, där varje avsnitt är antingen obegripligt jobbigt ELLER kanske det bästa jag sett nånsin?

Orange is the new black var från och med säsong ett en serie i lugnt tempo och har nu blivit så seg att vi inte tar oss igenom den, vilket jag hoppas sänder en signal till Netflix om att man inte kan dra ut hur mycket som helst på handlingen, även om en serie är i skapad för att maratontittas.

Jag såg på Grace and Frankie. Känner ju som jag tidigare skrivit en stor kärlek både till Jane Fonda och Lily Tomlin. Den var helt okej.
Väntar även på ny säsong av Unbreakeble Kimmy Schmidt, House of cards och (den våldsamma men ändock) Game of thrones.

Kommentarer

Hanna sa…
Du har sett Borgen?
Malin sa…
Nej har jag ej! Antar att den är bra?
Lena sa…

Orphan Black, sense8 är några av dom vi följt i höst.
Malin sa…
Tackar storligen för tipsen!