Sova tillsammans hela familjen.

Hej hej! Du som tycker det är viktigt att ditt barn 0-4 år sover i egen säng, eller snarare inte sover i din säng. Vad är orsaken till det?

Jag ser inga problem med att barnet sover med mig eller kommer till mig på natten. Det är mysigt. Det känns bra att vara kroppsligt nära varann.

Jag ser inga orsaker för barnets skull att hon inte skulle få sova hos oss, alltså samsovningen är inget dåligt samvete, utan känns naturligt och till och med bra, trygghetsskapande.

Att jag och N så sällan får somna ensamma tillsammans är den nackdel som finns. 

Kommentarer

Hanna sa…
En del kan tydligen inte sova med sina barn så nära. Själv har vi ju båda i sängen = urmysigt
Malin sa…
Ja, just det ja. Så kan det ju vara.
Unknown sa…
Jag älskart! Så himla mysigt!!!
Malin sa…
Ja det är härligt :)
Frida sa…
Visst är det härligt med ungen i sängen, man ligger och kramas och myser. Men, nu är det så att jag har en väderkvarn till unge. Jag överdriver inte när jag talar om att jag blivit sparkad i bakhuvudet, fått flera örfilar, mer knän i njurarna än jag kan räkna, och så var det det där med små, söta barnafötter i röven. Jag vill inte vakna av min sons fot i min röv. Få är nätterna där han sover stilla och lugnt. Så för min egen ros skull, och för att jag ska få sova mer än två timmar sammanhängande och faktiskt kunna fungera som en normal människa under dagen, särskilt då jag kör mellan 5-10 mil bil per dag, så är det bäst för alla att han får sova i sin egen säng.
Helgerna säger jag inget om, då kan jag lika gärna lägga mig på soffan om Herr Väderkvarn sätter igång :)