Jobbar hemma idag.

Och gråter av självömkan medan jag tecknar ner de obloggbara sanningarna om mitt liv.

Boken jag gör är inte självbiografisk, men såklart finns det en självupplevd historia i botten. Det gör det alltid i mina serier, tror jag. Jag har aldrig kunnat fatta hur författare bara hittar på saker hejvilt. Det är en förmåga jag beundrar. Men jag tror att det blir bra om det man berättar är sant för en själv.


Kommentarer