På asylboende.

Idag följde jag och barnet med på ett studiebesök på ett asylboende för ensamkommande flyktingbarn. Det var MP Luleås gruppledare Janne som hade anordnat det. Vi gick runt och tittade, hejade på några ungdomar och pratade med de som jobbar där. Jag frågade personalen vad de behövde för att kunna utveckla verksamheten. Så här sa de:

1. Ungdomarna vill jobba, sommarjobba till exempel. Om vi kan hitta ett sätt att få undantag från reglerna (som förbjuder jobb för asylsökande) eller skapa möjligheter för volontärarbete eller annan arbetsform som ryms inom regelverket, är det välkommet av alla anledningar.

2. Personalen saknar tid för social samvaro med ungdomarna: "att sitta tjugo minuter och bara höra hur läget är". Mer tid vore bra.

3. Lokaler och logistik: på boendet vi besökte, som finns på ett hotell, bor 80 ensamkommande ungdomar. Att de är så många och att lokalerna även hyser studenter och asylsökande familjer försvårar för verksamheten. Ungdomarna har inga familjer, boendet ska vara deras hem. På mindre boenden med upp till tjugo ungdomar är det enklare att skapa hemkänsla och personalen är alltid närvarande. Det ger trygghet.

Plus mycket annat som var intressant och fint att få höra om. Personalen var genomgående engagerade och flera pratade om hur fina deras ungdomar är.

Kommentarer