Unga som stannar behöver behövas.

Lotta Svensson är forskare inom utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Hon föreläste på Växa eller krympa om ett ämne som berörde mig. Det handlade om de unga som stannar kvar på avfolkningsorter. Fokus i samtalet har legat och ligger mycket på hur man ska få de unga som flyttar att vilja stanna. Men Lotta har haft fokus på de som stannar kvar, deras uppfattning om sig själva och hur vi talar om dem.

Hennes föreläsning hette "Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån".

Lotta inleder med att ja, vi ska arbeta för stora politiska förändringar, men vi ska också göra det lilla som vi kan här och nu.

Det är ett problem att många unga flyttar från mindre orter till storstäderna. De flyttar på grund av inskränkthet och för att de vill ha möjligheter. De som inte flyttar då? De väljer att stanna, på grund av att allt de behöver finns på orten som är lagom och nära och att de "är någon" på sin ort.

Det finns skillnader mellan hur pojkar och flickor resonerar. Pojkarnas fokus ligger på jobb. De stannar på grund av jobb och de flyttar på grund av jobb. Flickorna stannar för att ha närhet till familjen och vännerna. De utbildar sig inte. Flickorna som flyttar vill utvecklas och studera.

Det är en norm att vilja flytta. Det ses som något bra att vilja flytta. De som vill stanna pratar inte så mycket om det. Pojkar med bakgrund i arbetarklassen vill stanna, men vet inte om det går. De är förbannade. Flickor ur arbetarklassen förhandlar med omvärlden, men de vill stanna.
Pojkar ur medelklassen tycker att kommunen är okej, men att ett bra jobb och status finns någon annanstans. De planerar att återvända hem till sin ort när de är ungefär 35 år.
Flickorna ur medelklassen tycker orten är tråkig och instängd och de tänker inte återvända. Även här anknyts till hur en manlig norm är en del av orsaken till att flickor flyttar i högre grad än pojkar och att de har en ovilja att återvända. De vuxna är överens om att det är bra och naturligt att ungdomar flyttar.

Det är en felaktig slutsats att unga är ointresserade av lokala frågor och politik. De som finns kvar på orten varken förväntas eller erbjuder sig att jobba politiskt. De tror inte att de är önskade av lokalpolitikerna. Det äger rum ett dränage av resursstarka individer från orterna. De unga som stannar kvar har inget inflytande och förväntas inte ha ambitioner.

Alla är överens om att de smarta flyttar och de dumma stannar. De som stannar går med på att de är dumma. Värderingar och normer vägleder ungas beslut. Vuxnas värderingar om att flytta, i det här fallet.

Unga på landsbygden ser sig som icke delaktiga i samhället. De tror i lägre grad på demokrati. Det behöver skapas delaktighet på landsbygden. Det är viktigt för folk att duga, vara viktiga, behövas, att räknas, att bidra och att få representera. Det börjar med att skapa tillit. Sedan finns en väg mot att ha verkligt inflytande.

Delaktighet tillfredsställer grundläggande behov hos individer. Det ger självkänsla, identitet och en känsla av mening. Och det behövs för lokalsamhällets, samhällets och demokratins utveckling.

Vi som vill skapa delaktighet på våra orter ska inte göra det genom projekt eller tillfälliga insatser.
Vi ska:

  • Göra upp med flyttnormer. 
  • Söka upp unga där de är.
  • Bjuda in och göra plats i våra nätverk.
  • Skapa nya nätverk, med unga och äldre.
  • Erbjuda möjlighet att påverka.
  • Värdesätta det de unga gör och visa det.
  • Ta strid för deras lika rättigheter och möjligheter.


Tack, Lotta!





Kommentarer