Filmer.

Jag vill se

10 Cloverfield lane
Snowden

N vill se
Arrival. Den har ju jag och min syster sett på bio. Jag kan berätta att det var en snyftis med utomjordingar.

Om man håller sig vaken någon kväll är det väl bara att "hyra" (?) film då.

Jag gillar ju skräckfilm, men det gör inte N. Härom kvällen såg jag filmen Hush medan han satt och spelade rollspel på sin laptop. Det var perfekt. Jag rekommenderar Hush. Det handlade om en dövstum kvinna som blir trakasserad av en mordisk man. Ett sätt att genom konst bearbeta samtidens politiska attacker på kvinnor.

Vi har också sett filmen Ghostbusters. Äntligen kunde jag lyssna på Faculty of Horrors avsnitt om den filmen. De hyllade den, inte som filmverk utan för hur den skildrar kvinnor. Jag är en av barnen som såg originalfilmen på 80-talet och som så gärna ville vara en ghostbuster. Jag förstår FoH-tjejernas reaktioner precis. Det är viktigt att få finnas, skildras, synliggöras och att få vara en ghostbuster. Jag hade samma upplevelse när jag såg filmen Frost, som är en av mina favoritfilmer och inte bara är ett feministiskt utan också ett filmiskt och musikaliskt mästerverk.

I Frost är alla smärtpunkter som brukar finnas i filmer raderade. Det finns många feministiska nyckelscener. Kanske inte de du tänker på först, utan även såna som utgör bakgrund till historien. När kören sjunger i kyrkan under Elsas kröning och kören består av både män och kvinnor. När Anna dansar ut på gatorna i Arendal och tar i hand med en man, som är en pappa som håller i sin lilla dotter. När de digitala kvinnliga statisterna har repliker och syns i bild lika mycket som männen. När Kristoffer ser isslottet som Elsa har byggt och blir förstummad för att "det är perfekt".

Ps. Jag älskar Melissa McCarthy. Ds


Kommentarer