Hjälp.

Jag har sett bilder från gasattacken i Syrien och det är nog det värsta jag har sett från kriget. Barn som kippar efter andan och barn som redan har dött. Det är så fruktansvärt oacceptabelt att det här görs, det är en ofattbar, hjärtslitande smärta. Jag kanske borde dela filmklippen, men jag klarar inte av att se alltihop själv. Jag vill bara göra nåt åt det här. Men vad kan jag göra? Hela situationen med kriget är som att vada i lera. Det verkar som att hela världen bara står och tittar på.

Ursäkta. Jag har egentligen haft en jättebra dag med sikte mot framtiden med de andra på mitt jobb. Men det känns så orimligt att min tillvaro ska rulla på som vanligt när ett sånt här helvete pågår på ett annat ställe år efter år efter år. Jag blir tokig av det.

Kommentarer