Livet, läget.

Det har väl varit lite mycket den senaste tiden. På kontoret har vi haft det intensivt, vi var bortresta två dar förra veckan också. Direkt jag kom hem från jobbresan gick jag till ett politikmöte. Där är det också mycket att tänka på, eftersom vi ska lägga ett budgetförslag. Och så har jag gjort två illustrationsuppdrag. Det skulle ju ha varit det som gick att välja bort, men om det är något jag inte vill så är det att säga NEJ till illustrationsuppdrag. Det är ju det bästa jag vet och det jag helst vill jobba med. Att säga nej när någon ber mig teckna för pengar, nej, det är inte en handling jag är intresserad av.

Det händer mycket på det privata planet också.

Min snälla farfar har dött. Han dog en månad efter farmor. Det var som att han inte orkade leva när farmor var borta. Jag blev ledsen. När jag tänker på farfar tänker jag på vänlighet. Farfar var snäll. Snällheten var så utmärkande för dem båda två, mina farföräldrar. Jag tänker på hur engagerad han var i att mata ett par rådjur som rörde sig på Örnäset. Min farfar har varit krasslig till hälsan nästan hela mitt liv. När farmor började bli glömsk för ett par år sedan var det som att de tillsammans delade på en stark kropp och ett klart huvud. Detta var en utmaning när man skulle klippa gräsmattan. Men det fungerade en period. Fastän han var svag i kroppen var han stark, som levde så länge som han gjorde. Han skulle ha fyllt 89 år snart. Nu har jag ingen farmor och farfar längre.

Kommentarer