Kvällspigg femåring.

I lördags hade vi gjort iordning Cs (Barneys) loftsäng i hennes rum och gjort mysigt. Hon har inte sovit där på länge, men hon och jag bestämde oss för att testa. Såhär gick läggningen.
Jag läste fyra pixiböcker högt, sen släckte vi lampan. Sen tände C lampan, sen släckte jag lampan, sen tände C lampan, sen släckte jag lampan, sen tände C lampan, sen släckte jag lampan. 
Sen började C slicka sin nallebjörn på tassarna och i öronen. Jag fann detta outhärdligt och bad henne sluta. Hon grät och protesterade. Jag vände mig bort från henne och höll för öronen. Jag hörde ändå slickljuden. Jag stod inte ut. 
"Lägg av med det där! Annars går jag härifrån, jag kan inte stå ut med de där ljuden, det är så äckligt."
"Men hur kan du ens hööööööra det här?" (slickar björn i örat.)
Jag tog då till rena maffiametoder, slet björnen ifrån henne och hängde ut den över loftsängens kant. 
"Om du inte slutar så släpper jag björnen!"
C grät och lovade att sluta. Hon nöjde sig med att bara hålla om björnen och vagga. En spottblöt tass daskade mig rytmiskt i ansiktet. Jag kände mig fruktansvärt otillfredsställd i denna situation, men ställde in mig på målet, att få komma ut ur barnets sovrum och ha en lördagkväll med N. Sen somnade både jag och C och jag vaknade klockan ett på natten, fastgjuten i Cs madrass, brölandes av ryggont.

Kommentarer