Bilder från sjukhuslivet.


C på sin sexårsdag. Vi firade henne på morgonen med sång och paket och fikade lite bakelser på eftermiddan, när vi äntligen fick en chans mellan alla lilla Ls grejer. Då hade vi fått skjuta upp det ett par gånger. Visst förstod hon att hon måste ha tålamod och att hon måste vänta med sitt riktiga kalas med kompisarna och släkten till senare. Men jag tyckte så himla synd om henne, vårt lilla C.

Nu liksom för sex år sen är sjukhusen strösslade med olika tidningar om Jennifer Aniston och hur hon är nöjd med ett liv utan barn. Kommer ihåg att jag pratade orimligt mycket om Jennifer Aniston när vi bodde på sjukhus med C.


Det här hände i Uppsala: jag nös och mitt operationssår började blöda under huden. Jag fick åka till gynakuten, uppleva när två avdelningar inom samma sjukhus ska försöka kommunicera med varann och till sist träffa en läkare. När läkaren tryckte på såret sprutade det ut blod och han sprang iväg och hämtade hjälp. Jag skulle försöka fota hur det såg ut. Sen stoppades blödningen med tryckförband.

Jag pumpade mjölk medan jag låg med tryckförbandet. Fin va?

Mat på sjukhus.


Sånt här gjorde mig mig mentalt överbelastad under lilla Ls första dagar, precis som att välja en Ramlösa där de ersatt loggan med massa olika egenskaper och känslor (jag valde "modig") och att prata med N medan en teve stod på i samma rum.

Mitt jättelilla kylskåp i isolerinssalen!

Amningsrock på Sunderby sjukhus. Jättesnygg faktiskt!

Kommentarer