Ett troligen felstavat inlägg som inte handlar om amning utan om yttrandefrihet.


Såhär funkar mitt nyhetsintag nu, jag tar del av Lena Anderssons krönika genom att N berättar om den. Jag har alltså inte läst den själv, men jag vill ändå blogga om den, eller snarare den här pågående diskussionen som omfattar så mycket mer än bara den här texten.

Jag kan konstatera att det finns en debatt kring följande:
Mänskliga rättigheter, är de absoluta och något vi aldrig får kompromissa om, eller är de faktiskt formbara och förhandlingsbara? I diskussioner om var gränserna för åsikter och yttranden ska gå, om ifall fascister och nazister ska få delta och bli lyssnade till i Almedalen, på bokmässan och i SVT, slutar det alltid i den frågan (även om den liberala debattören inte förstår det själv). Är det rätt att hindra nazister från att uttrycka sig och att gå ihop om att begränsa deras utrymme, eller är det orättvist? Bör nazisterna få lika rätt att yttra sig på offentliga arenor som alla andra? 

Lena tycker ja på den sista frågan, därför får hon stå som exempel här. Men argumentet har lite konstigheter i sig, dels ignoreras alltid den aspekten att nazism är antidemokratisk och våldsbejakande och rasistisk. Det är som att Lena tänker sig att den politiska diskussionen mellan nazister och övriga pågår på en teoretisk nivå och bara mellan människor som inte skulle stå som offer under nazismen. Det blir liksom omöjligt annars, ska en judisk person eller någon annan som nazismen pekat ut sitta i en artig och intellektuell diskussion med en som tycker att den inte får finnas? Ska folk diskutera sin egen rätt att existera? 

Ta bokmässan som exempel, där en grupp fascister får ha en monter. Jag tycker Lena har missat poängen om hon tror att vi vill ha bort facsisterna från mässan för att fascisterna har andra åsikter än oss/är meningsmotståndare/inte är politiskt korrekta. För huvudanledningen att protestera är för att välja allas trygghet före fascisternas rätt att delta. Allas rätt att känna sig välkomna, delaktiga och trygga såväl på bokmässan som i samhället borde väga tyngre än extremisters rätt att delta överallt på lika villkor. 

Hamnade i en liknande diskussion på jobbet. Ska kommunen ha rätt att argumentera emot i en chatt om nån uttrycker sig rasistiskt? Ja tyckte jag, nej tyckte en annan, för kommunen ska inte lägga sig i folks åsikter. Det här är samma diskussion. Vad är mänskliga rättigheter? Det är starkt förenklat att alla människor har lika värde. Det är en överenskommelse som världen har gjort tillsammans och som Sverige har undertecknat och som regeringen uppmanar alla kommuner att upprätthålla. Om vi tror på det så ska vi i kommunen säga ifrån när någon uttrycker sig rasistiskt. För rasism är att tycka att folk inte är lika värda. Vi ska säga emot det, för att visa att alla är jämlika i våra ögon, både på vårt kommunala kontor och i staden där vi bor. Staden som kommunen sköter om.

Inlägget sponsras av Blojsa, konsten att blogga och bajsa samtidigt.

Kommentarer