Rompa.

När jag fick reda på att lilla L hade en missbildning och jag funderade på att skriva om det, berätta om det, så tvekade jag, och det var för att jag var orolig att någon skulle vara dum med L för att han är missbildad. Det var inte en intellektuell oro utan bara känslor som kom. Vara dum med honom hur, det vet jag inte riktigt. Tycka eller tänka saker om honom kanske.

Hur som helst har jag kommit på att jag ska berätta lite om fortsättningen gällande rumpan. Det är meningen att L ska få ett stjärthål som alla andra i slutändan. Stjärthål, det var ordet som stomiterapeuten i Uppsala använde, mycket okonstlat. Jag kände mig mycket glad när jag fick reda på att L som alla andra har en ringmuskel. Så med hjälp av en operation ska han få ett anus så småningom och när det funkar eller är läkt och så, så opereras hans stomi bort. Det är planen. Om allt går som det är tänkt är alltså stomin tillfällig. Och det känns jäkligt bra tycker jag.