Föräldrar som skryter om bebisen.

Bebisen har fortsatt att sova hela nätterna sen jag skrev om skiftet, den första november. Det kan ju såklart ändra sig igen, men jag är väldans glad över den sömn jag får nu. 

Förresten, det här berör ju föräldraskryt. När jag skrev glatt om att Love, två månader, vänt sig från mage till rygg fattade jag inte att han gjorde det tidigt. Jag har inte i huvudet vid vilka månader som små barn vanligtvis lär sig olika färdigheter, får tänder etcetera. 
Om nån frågar när lilla C började le, vända sig, prata eller gå kan jag inte svara på det. För jag minns inte och gjorde ingen ansträngning för att memorera det. Det jag höll ordning på och gladdes åt var att hon utvecklades inom normalspannet. 
Hon föddes ju femton veckor för tidigt, så det var ingen idé att räkna enligt hennes kronologiska ålder. Och även när vi korrigerade för den var vi medvetna om att hennes utveckling kunde vara sen, på grund av påfrestningarna hon utstått. Så jag och N var bara glada över att hon växte och gjorde framsteg i sin egen takt. Att hon klarade så mycket trots sina förutsättningar.
Det tycker jag är en sund inställning till föräldraskapet generellt. Så mitt "skryt" om Love skedde alltså utan uppsåt. Men du, vad som VORE vidrigt nu vore väl om jag nu skulle börja försöka dela ut råd till andra föräldrar om hur de får sina bebisar att sova hela natten? Hahaha!

"Har du svårt att få babyn att sova? Har du testat att lägga honom i spjälsängen och stoppa om honom med täcket? Stoppa om honom lite mysigt. Då brukar de somna och sova i åtta, nio timmar."

Kommentarer