Våren.

Ljuset kommer. Igår drog vardagen igång igen. Enligt rapport från Nicklas funkade ingen av växlarna på elcykeln och på min ände hade bakluckan på bilen frusit fast igen. Men när jag stod där och ryckte i den för att få in barnvagnen och åka och hämta Charlie var det fortfarande ljust. Klockan halv tre. Det har jag längtat efter.

Jag åkte utan barnvagnen. Och varje gång jag tänker på att vi faktiskt är på väg mot våren nu och att ljuset ökar varje dag så blir jag lycklig. Vi tog oss igenom den här skiten i år igen.

Nicklas lämnade in cykeln på service under dan. Men han kom inte hem efter jobbet, han hade kvällsmöte. Så jag var själv med Charlie och Love. Love led av bubblor i magen, kanske för att han dagen innan hade ätit mängder av marmelad. (Detta är andra barnet.)
Det var ett minus, men trots bebisens gnällighet hade vi det fint.
Love går igenom en extrem mammaperiod. När Nicklas har honom är han nöjd en stund, men efter ett tag faller Loves humör sönder som en sockerbit i varmt te och han börjar skrika. Hur som helst, på grund av det har vi delat upp oss på kvällarna så att Nicklas lägger Charlie och jag har hand om Love. Jag saknar att få tid ensam med Charlie på kvällarna. Igår när Nicklas var borta baxade vi oss in alla tre i Charlies mysiga säng. Vi spelade spel på paddan och skojade. När det var dags att släcka lampan kom Nicklas hem. Jag var glad efteråt.

Kommentarer