Barnens sömn.

Sedan några veckor tillbaka sover inte Love hela natten längre. Hans sömn är ganska skör, han vaknar flera gånger varje natt och gråter. Han blir lugn av att ammas och av den anledningen sover han inte i spjälsängen längre, utan i dubbelsängen. Det har kommit en renässans för liggamningen. 

Charlie somnar varje kväll i egen säng, alltid i sällskap av sin pappa. Men varje natt kommer hon till stora sängen. Så nu är vi fyra i samma bädd, sover som däggdjur brukar, huller om buller i en stor hög.

Jag hade ju inte en självklar väg till amningen, och i början av spädbarnstiden satt jag alltid upp och ammade. Det var sättet som funkade bäst. Och om jag och Love låg ner ledde det alltid till att vi somnade och Love kissade genom blöjan och kläderna och det blev mer jobbigt än vilsamt. Men nu funkar liggamning jättebra. Tur är väl det, eftersom man i princip kan sova och mata barnet samtidigt med denna metod.

En morgon tänkte jag på björnar i idet. Tänk att björnmamman går i ide dräktig, sover hela vintern, föder ungar i halvslummer, ammar ungarna i sömnen, att de ligger där allihop och vältrar sig i ett mustigt mys tills våren kommer. De är nåt på spåren.

Kommentarer