Glädje man bara får när man är ensam med barna, whaat?

I onsdags var Charlie fortfarande hemma, men Nicklas jobbade hemifrån och det var verkligen jättebra. Att han satt i arbetsrummet med öppen dörr var den närvaro som Charlie behövde för att känna sig trygg när jag smög undan och vilade med Love. På kvällen badade den äldsta och blev Fräschy MacFriskerson, redo för att gå till skolan igen.

Igår var det torsdag. Solen strålade. Det var verkligen vårvinter i sin finaste prakt. Jag och Love hade en lugn och skön förmiddag. Den lille sov till och med i vagnen nog länge för att jag skulle hinna göra färdigt lite jobb vid datorn. Jag kände mig, som de säger, mucho accomplished.

Efter lunch fick jag spontant besök av några miljöpartikompisar. De förde med sig semlor och att skriva det är ju samma sak som att skriva att besöket var uppskattat.

Nicklas hade kvällsmöte. Han skulle komma hem vid läggdags. Jag hämtade Charlie som vid tillfället lekte sumobrottning på ett snöberg. Barnens skidor stod uppradade utanför skolan. Ja just det, de skulle ha skidorna med sig. Charlie hade varit med och åkt på låneskidor.

Middagen och kvällen förflöt friktionsfritt. Jag mixade ihop en massa överblivna grönsaker till en pastasås. Och jag vet inte hur jag ska kunna fånga glädjen i att mina barn fick nån slags gemensamma skrattanfall flera gånger under kvällen. Hur som helst hade vi roligt. Vid ett tillfälle ställde jag upp Love på köksbänken och dansade med honom. Charlie blev inspirerad och klättrade upp bredvid honom och så sjöng och dansade och skrattade vi allihopa och jag kände mig varm och lycklig.

Nicklas kom hem när vi hade lagt oss. Han kom in och tänkte ta över läggningen, men jag tyckte det gick så bra så jag fortsatte och så somnade båda barnen tillsammans med mig utan problem. Det har aldrig hänt förut. Och Nicklas fick en kväll i lugn och ro i soffan för första gången på evigheter (han brukar ju ligga inne hos Charlie i x timmar varje kväll). 
För att sammanfatta: förbläffly! Vilket är ett ord jag hittat på för en trevlig händelse.

Jag vet inte vad det är med de här jättelånga dagboksinläggen just nu, men jag kör på det.

Hejdå dagboken!

Kommentarer