Om Love!

Den här veckan har Love börjat ta sig framåt i gåstolen. 
Titta min lilla bebis och hans lilla nacke. Jag får världens beskyddarinstinkter här.

Det här är så roligt för oss båda, Love är uppenbart glad att kunna upptäcka saker för egen maskin. Speciellt gardiner.

Vi har en väldigt fin period. Jag börjar jobba om mindre än en månad och jag fullnjuter av varje dag med Love. 

Lite om honom som åttamånaders bebis: han är mjuk, rent fysiskt alltså, och en kramig bebis som klamrar sig fast och trycker sig mot en. Han jollrar massor. På morgnarna brukar jag vakna vid halv sju av att han ligger och ”pratar” bredvid mig i sängen.
Han äter frukost, lunch och middag som vanlig mat, alltså ej bröstmjölk. Men han ammar ungefär två gånger på dagen ändå, och otaliga gånger på natten. Jag tror inte nattamningarna handlar så mycket om hunger, utan mer om nån slags tröst. Han älskar att ammas och börjar skratta när man säger ordet ”tissar”.

Han har ju bra humor. Igår skrattade han gott när jag låtsades vara en italienare och sa typiska italienska ord, som pastamakaroooni och köttebulla. 
Han är tung, men jag har blivit stark av att bära honom. Han väger 10,2 kilo enligt gårdagens vägning på barnavårdscentralen. Det är en vinstlott att ha fått bli hans mamma.

Kommentarer