Maskrosdjungeln.

Man ska ju leva som man vill, det ska man ju. Jag har dock lite svårt att slappna av kring gräsmattan. Våra grannar klipper gräset fint. Vissa har robotgräsklippare som går sommaren lång. Vår gräsmatta är inte hårdklippt. Nej.

Jag har lite dubbla känslor kring det här. Visst tycker jag det är fint när det är prydligt, men jag vet ju vad det egentligen behövs mer av här i världen, nämligen växtlighet och särskilt blommande växter och skit som bin älskar.

Jag tycker också att det är så onaturligt och ohållbart att behöva jobba så aktivt med att hålla nere gräset. Det är ett av alla våra sätt att dominera naturen som jag tycker vi skulle kunna lägga av med. Det måste finnas ett bättre sätt att ha tomt, på naturens villkor.

Det är dessutom enbart Nicklas som jobbar med att klippa gräset. Jag gör det aldrig. Så jag unnar honom verkligen att slippa ibland.

Men trots att jag vet och tycker allt det här så oroar jag mig för vad grannarna ska tänka om vår maskrosdjungel. En sak som gör att det känns bra är att jag läste nåt (som jag inte vet om det stämmer) om att en hårdklippt gräsmatta har ungefär samma biologiska mångfald som betong. Då gläds jag när jag ser vår tomt, för jag vet att oavsett vad grannarna kanske säger till varann så har vi gjort rätt mot naturen. Varsågoda, alla humlor och bin.


Kommentarer