Partnerfri helg med små, stora dramer.

Nicklas åkte iväg på bygghelg i vår stuga i fredags och kom hem söndag kväll. Under dagarna i Grannäs var han tillsammans med sin pappa och byggde ett rum i ett skjul vi har där. Det rummet ska bli ett dass. Vi har stått utan dass där alltså, det är en svår situation när man ska bo nånstans.

Men nu är det på gång. Under tiden var jag hemma i Luleå. Det gick bra att lägga båda barnen på fredagen. Det är som en erfaren förälder rådde mig när jag skulle göra det första gången: först lägger man den ena, en lägger man den andra.

Lördagen började med tårar. Jag har verkligen velat att Love ska slippa undan att ramla av sängen och jag har varit så medveten om att man måste hålla koll på honom, men i lördags morse hände det ändå. Han satt på sin systers säng och jag vände mig bort och då ramlade han av. Han blev rädd och jätteledsen. Och fick en fläskläpp. En fläskläpp, min lilla unge. Det kändes hemskt. 

Sen steg Charlie upp och jag blev arg på henne för att hon ignorerade mig när jag pratade med henne. Jag blev så arg att jag tog tag i armen på henne och ruskade. Denna handling mådde jag mycket dåligt över och Charlie påpekade att föräldrar inte får göra så. Ruskandet kändes faktiskt värre än Loves fläskläpp.

Sen fick Charlie åka till sina morföräldrar och sova över där med sin kusin. Det var bra ordnat av mina föräldrar, roligt för Charlie och underlättade för mig. Så jag och Love rådde oss själva resten av dan. 

Det var en vacker dag. Vi tog en promenad. På kvällen åt jag chokladpraliner och ostchips den stunden som Love sov lugnt i dubbelsängen. När han vaknade till vid 21 la jag mig bredvid honom och kollade på Netflix i mobilen. Vanligen brukar man ju längta ut till soffan såna lördagskvällar, men nu fanns det ju ingen att länga till, så jag var helt nöjd.


En blommande fårhage.

På söndagen jobbade jag tillsammans med en partikollega i fyra timmar med miljöpartigrejer. Tillsammans med Love. Det här inkluderade ett promenadmöte runt hela Hertsön för att Love skulle somna. Med barn lär man sig att få saker är omöjliga att göra, det som vanligen händer är att de är tjorviga.

Sen kom Charlie hem och klockan 21 kom Nicklas hem. Det kändes fint att hela familjen samlades ihop igen.

Kommentarer