Politiken i praktiken.

Det är spännande att vara med i en valkampanj och se hur det går till. Jag har nästan noll kontakt med mp riks och jobbar bara tätt ihop med några personer i Norrbotten. Såklart ska jag inte skriva öppet om allt vi gör, men jag har tänkt på hur nyttigt och fint det vore för fler att få se hur det går till när vi jobbar och beslutar grejer. Vi är ett fåtal personer som är med i valgruppen. 

Jag skulle vilja betona fåtal. Miljöpartiet fick inget mandat till riksdagen från Norrbotten i förra valet. Vi är skitsmå här. I senaste opinionsundersökningen för landstingsvalet hade mp under tre procent. På grund av att avdelningen är så liten har vi ingen anställd. Det finns ingen som gör administrativa grejer och sånt. Men inför valet har vi anställt en valsamordnare som jag tror jobbar halvtid. Och vissa av oss som sitter i styrelsen får arvode för våra uppdrag under valåret, eftersom arbetsbördan blir större. Det är väldigt bra. 

Jag hjälper mest till med sånt jag är van vid och bra på. Den uppgift som känns mest omöjlig är att stå i en valstuga. Men jag ska vara med och stå i montern på Luleå Pride nästa helg.

Det motiga med valstugan är ju både att jag har svårt för avslappnat småprat med främlingar och min oro för surisar. Det gäller lika mycket i verkligheten som i sociala medier att jag har blivit känslig för otrevligheter. Det behöver inte vara nåt hat, det räcker med en sur kommentar så blir jag på dåligt humör. Och hur bemöter man det? Jo, man ska ju svara sakligt och trevligt, men tänk om det blir som när jag träffade den där otrevliga killen vid övergångsstället och jag skriker ”fuck off man”. 

Kryssa Svedjeholm!

Kommentarer