Okej, jag har känt mig lite nere de senaste veckorna, av ett par olika anledningar.
1. Jag saknar Love och testen av familjen varje dag på jobbet. Love är så liten, vi älskar varann och han kan inte förstå varför jag försvinner. Det känns slitigt vissa morgnar. Slitigt som i att vi slits isär.
2. Jag är missnöjd med min insats som mamma till Charlie. När den flickan kom till världen sprängde en kärlek fram i mig som förändrade mitt liv. Ändå räcker inte mitt tålamod till nu. Hon är storasyster, sex år, snart sju, kan förstå allt jag säger och därför ställer jag höga krav på henne. Och jag kan blixtsnabbt bli arg när hon krånglar eller snarare beter sig som det barn hon är. Det är lite kämpigt.
3. Framtiden/valet/politiken. Jag är både orolig över hur valresultatet kommer bli och hur framtiden ska gestalta sig på längre sikt. Och på ett personligt plan är jag liksom lite orolig att folk tänker saker om mig för att jag är politiskt engagerad. Folk är så artiga, de säger inget. Men om du undrar hur jag tänker kring nåt får du gärna fråga.
Kommentarer