Stugliv.

Vi är i stugan. Det är lördag och vi ska på bröllop idag. Vi har ett fint dass och jag planerar att inom en kort framtid fullborda äktenskapet med det.

Jag vill bara berätta att de båda dagarna jag och barnen var hemma umgicks vi med de där personerna vi träffade på stranden. Några stockholmare med släkt i Luleå. Charlie och det stockholmsbördiga barnet blev alltså kompisar och vi var på stranden samt på hamnkalasets loppis och tivoli tillsammans med dem. Hur knasigt är inte det? Är glad att det hände.

Vi kom hit i torsdags. Min relation till stugan är lika delar kärlek och hat. Ibland vill jag bara glömma att den finns och ofta lyckas jag med det. Det beror på att stugan kräver underhåll och arbete som jag inte tycker vårt liv har plats för. Jag och N har också olika syn på vad som ska hända här. Hans dröm är att riva stugan och bygga en helt ny, men det får mig att känna som att jag faller ner i ett svart hål.

Jag vill inte stå ivägen för alla Nicklas drömmar, men såhär är det för mig. När N blir inspirerad till ett nytt byggprojekt och börjar prata om det är det inte på låtsas eller nån fri fantasi för mig. När vi pratar om att bygga, rusta och renovera ägnar jag mig aldrig åt härligt, mysigt drömmeri, till skillnad från många andra. Jag känner inte inspiration och eller okomplicerad längtan efter nåt bättre. Jag är istället direkt i verkligheten. Jag tänker på vad projektet skulle kosta i tid och pengar och innebära för familjen. Så det jag gör är att ifrågasätta och bromsa.

Men det är mer än det. Att renovera och göra om är att skapa oordning och tappa kontroll. Det är så olustigt. 

Det här jobbar vi med på olika sätt för att båda ska vara nöjda med livet. Vi försöker mötas.

Men jag älskar ju alltså stugan också. Herregud vad vilsamt det är i Grannäs. Sen vi kom hit har jag överraskats av hur avspänd jag känner mig flera gånger. Jag är ledig här på riktigt. Det känns underbart.  

Släppträsket är så vackert (en rolig mening). Charlie får uppleva äkta sommarlov med spring i naturen, spontana bad vid bastubryggan, mindre internet och mer Finns i sjön. Det känns så fint att Love också ska få det här. Ja, han är ju såklart också här, fast håller mest på att kämpa med att lära sig krypa.

Angående dasset, ja, vi kom i torsdags och jag har såklart använt dasset under de här två dagarna. Men inte ORDENTLIGT förrän idag, om du fattar vad jag menar.

/Trög mage i Malå 

Kommentarer