Att vara redaktör på facebooksida.

Just nu hjälper jag till att sköta miljöpartiets facebooksida i Norrbotten. Det är intressant. Jag har jobbat med det även i rollen som kommunikatör, såklart. Och min grundinställning är att det är jobbigt. På grund av: folk som skriver är nästan jämt sura. De som gillar inläggen ser sällan en anledning att skriva en kommentar, men de som är upprörda gör det och det är de som skriver. På miljöpartiets sida blir det extra tillspetsat. Det finns ju många som hatar miljöpartiet. 

OJ vad jag har ironiserat inom mig när jag har skött sidan. Hittat på ny policy för sidan i mitt huvud.
"Vi vill gärna diskutera politik med dig! På vår sida tillåter vi otrevlig ton och faktaresistens. Om du skriver fler än två gråtskrattemojisar donerar vi femhundra kronor till miljöpartiets valfond i ditt namn."

Att ha hand om sidan innebär ojämn maktfördelning på två sätt. Jag som sitter bakom ikonen ska alltid ha en trevlig ton. Det är meningen att jag ska hantera vilka typer av otrevliga påhopp som helst utan att tappa fattningen, alltid vara saklig och vänlig. Det utnyttjar ju de som bara vill håna. Jag ska inte reagera på nåns klimatförnekarinlägg med gråtskrattande emojisar oavsett hur många såna människan har gett till mig. Men jag har ju makten på det sättet att jag som sköter sidan bestämmer vem som går för långt och ska döljas eller spärras. 

De som kommenterar hånfullt, hatiskt och hotfullt är nästan alltid män. Bland det elakaste jag har tänkt ut som svar på en hånfull killes kommentar var det här: "Ja, det vore tråkigt om miljöpartiet åkte ur riksdagen. Men inte lika hemskt som om min son växte upp och blev som du." 
SÅ elakt. Och så skönt, så nödvändigt att få sitta och svära och tänka ut de mest dräpande, sårande svaren framför datorn. Och sen bara svara sakligt och pedagogiskt eller dölja och spärra nån hatisk, mobbande man.

Kommentarer

Du måste ha ett fantastiskt tålamod som inte låter argheten komma fram. Tycker det är skitsvårt att vara neutral och hålla ”god ton” när folk är idioter, särskilt på internet.
Malin sa…
Jag föddes utan tålamod och passar egentligen inte alls för att handskas med elakingar. Men har faktiskt fått en högre tolerans under den här sommaren, alltså har vant mig lite.
Henrik Fakir sa…
En stor eloge till dig som orkar handskas med alla galenpannor som minsann vet bäst och inte drar sig för att vara elaka o helt ignoranta. Många kramar till den fortsatta kampen
Malin sa…
Tack snälla Henrik! Vad fint med pepp :)