Loves dans och annat.

I fredags var jag så upptagen av att vi måste städa toaletterna under helgen. Jag kände mig förbannad för att det var så pass ostädat, för att jag måste trycka på om att vi ska städa och för att det är oangenämt att städa, att ägna lördagen åt detta tråkiga. Och så hade Nicklas städat hela huset. Jag kom hem till ett helt nystädat hus och familjen fick en ledig helg tillsammans. Herregud så fint. 
Det behövde vi.

På söndagen hade vi lilla julafton med min familj. Vi spelade julklappsspelet, ett skoningslöst spel för vuxna, alternativt tåliga barn. Gissa vem som vann?
Vi spelade om presenter som innehåll något ätbart eller återbruk. 

Samma tänk har min mor haft när hon har gjort i ordning fantastiska paketkalendrar åt de större barnbarnen, inklusive Charlie. Detta uppskattas enormt. En fin bonus är att det är så lätt att få C att stiga upp om morgnarna genom att påminna om att hon får öppna dagens paket.

Vår lastcykel rullar igen! Det var nån mätare på bakhjulet som hamnat snett och gjorde att systemet inte visste hur snabbt cykeln rörde sig. Då stängde motorn av sig, den gör det när farten mäts till 0 eller över 36 kilometer i timmen. Nicklas forskade reda på detta och åtgärdade problemet. 

Min tvåhjuliga elcykel hade frusna växlar en kylig dag. Jag försökte tvinga fram en högre växel med våld och då måste jag ha råkat ha sönder något i cykeln, för sen går den inte att växla. Den ska lämnas in på reparation på Cykelstället.

Det är troligen mycket fina saker som har hänt med barnen.
Jo, en sak jag vill skriva: att vara själv med båda barnen är jobbigt, men det är också ett tillfälle då man får ögonblick som inte skulle ha kommit annars. Som när vi alla tre dansade i köket till en egenpåhittad sång. Charlie älskar att sjunga. Love dansar en ettårings hjärtsmältande dans. Han niger med knäna och ser lycklig ut. Han börjar dansa spontant när han hör musik, rytm och sång. 

Kommentarer