Om hur jag inte kunde lockas att äta vego.

Efter att jag skrev och gnällde på Luleås vegetariska lunchutbud skärpte jag mig och insåg att jag måste börja betrakta mig själv som pescetarian under hela arbetsveckan för att få ordning på djurkonsumtionen. Jag var tvungen att ”bestämma mig”. Sen dess har jag ätit en kost som är minst lika kass och frityrbaserad som tidigare, bara det att jag ej låtit några friterade kycklingar fjonga upp på tallriken i buffédisken. Jag har ätit många vegetariska dumplings och vårrullar, friterad fisk och mycket sushi, en väldigt god vegansk oomphburgare samt någon kul sallad. Jag öppnade väl ögonen lite för den goda och hälsoskadliga vegetariska mat som FAKTISKT finns i Luleå. Det känns bra.

Kommentarer