Misstag på jobbet.

Igår lyssnade jag på ett samtal om misstag folk gjort i jobbet. Jag ska inte avslöja de inblandade, men en anonym person hade råkat orsaka att en raketuppskjutning blev fördröjd flera månader på grund av att hen flyttat en sladd.

Förlåt. Det var faktiskt underbart.

Under samtalet insåg jag att jag haft onödigt mycket ångest över missar som knappt fått några påtagliga konsekvenser. Till exempel testade jag, på min första dag som lunchvärdinna på ett hotell, att dammsuga upp en kapsyl som låg på heltäckningsmattan. Kapsylen fastnade i dammsugarslangen och en kollega fick sitta och pilla med det en stund för att få ut den. Just då kändes det hemskt. Ganska skönt att få perspektiv på den händelsen.

Sen kom jag att tänka på när jag råkade välta en tallriksvagn i ett restaurangkök. Jag hade diskat och staplat tallrikarna i en sån där vagn som brukar finnas i skolkök, där man laddar tallrikarna i vagnen och två djupa travar med tallrikar ligger och boingar på nån slags fjädrar. Jag skulle vända vagnen, men den var trögstyrd och så kände jag hur den började välta. Jag försökte hejda den, men den var alldeles för tung. Då kändes det som att allt gick långsamt. Vagnen välte, tallrikarna rasade ut och ljudet var... SÅ högt. Nästan varenda tallrik gick sönder. Det kändes som att det klirrade i en evighet. Det var fredagen den trettonde, för övrigt.

Kommentarer