Jag väntar på framtiden.

Jag börjat bli så himla less på att tiden inte går i takt med... med mig?

Såhär är det, jag och Nicklas har handlat ekologisk mat sedan vi var studenter, femton år, jag har köpt mina kläder begagnat i första hand under tio år. Tänkte på det när jag gick på Coop härom dagen. 

Att det FORTFARANDE är lika litet ekologiskt utbud, att man ba, meh, ska inte utvecklingen komma ikapp oss nån gång? Varför har inte eko blivit norm än, varför går vi fortfarande och pillar fram den dyrare speciella burken med oliver på butikshyllan?

Är äkta förvånad över hur trögt det går. Två exempel: kommunen ska bygga om stadsparken i centrum. Jag var nyfiken när jag skulle få se skisserna; vad hade de hittat på, kanske nåt med odling, någon liten häftig naturskog, något för de pollinerande insekterna? Det vill säga något modernt. 

Jag borde såklart inte skriva det här eftersom jag vet hur bra stadsarkitekten är och att alla jobbar hårt och är kompetenta som fasen, plus att jag tror det ägde rum någon medborgardialog om stadsparken som jag absolut inte tog chansen att delta i.

Men när jag såg skissen på en helt vanlig park med plattläggning och några löv- och barrträd blev jag grymt underwhelmed. Största förändringen var en ny lekplats i parken.

Det andra exemplet var från när jag och familjen gick och fikade på stan igår. Det hade öppnat ett nytt kafé i Smedjan som hette Floras skafferi och orangeri. Jag ba: wow! Ganska naivt trodde jag att det faktiskt skulle vara ett kafé med ett orangeri. Med levande växter, kanske några citrusträd... och kanske med juice som de gör av egen citrus!?
När vi kom ner i fiket var det ett säkert ganska gulligt kafé som var pyntat med olika konstgjorda blommor. 



Kommentarer