Storforsen 2021.

 Vi har en sån där sommar igen. Jag har längtat. Så varm. Något vi lever med nu är ju att väder stannar kvar längre över områden när de väl har hamnat någonstans. Det beror på att isen i Arktis är mindre än förr, det är varmare på nordpolen och då blir polarvirvlarna, vindens jetströmmar, svagare. Vindarna över polarområdet brukade förr vispa runt i vädret mer, men kan inte längre flytta runt väder på samma sätt. Det kan bli en lång sval sommar eller en lång varm sommar, eller nåt mittemellan. Nu har vi haft det riktigt varmt och fint i flera veckor. 

I söndags åkte vi till Storforsen, jag och familjen med min syster och hennes familj. Det är något vi gärna gör tillsammans. Vid den stora forsen finns ett område med hällar och mindre strömmar som heter Jättegrytorna. När vi prickar in en varm dag är det magiskt att vara där.


Här kan barn bada i strömmande vatten, mitt i en ganska otrolig miljö.


Barnen älskade det. Våra nioåringar var så snabba, de rörde sig som spindlar över hällarna med sina smala kroppar. Jag försökte hålla koll på dem, men var hela tiden efter. Jag längtade tillbaka till apstadiet och rörde mig på händer och fötter, tyckte att mina fotsulor var så känsliga barfota på stigar med barr och rötter. 

När vi tjejer hade utforskat och simmat och fikat vår medhavda matsäck bytte jag och N barn. Jag tog Love. Alltså, han var så uppspelt. Han ville in i "vattenfallet" (en liten skummande fors) och jag gjorde mitt bästa. Sen vallade jag in oss i en liten pöl där vi lekte med stenar. Fantastiskt, enligt oss båda. 

Vi käkade på hotellet allihop innan vi åkte hem. 

Kommentarer